Sofi Rebecca Svensson

Medan ni där hemma roar er med bandy alternativt fest dygnet runt har jag min egen world cup i nedräkning. 14 dagar gjorda, 6 to go :P Jag försöker se det som uthållighetsträning. Det är jobbet vi talar om förstås. Men som min kloka vän där hemma konstaterat så är det inte så roligt att gå och vänta på att Få jobba heller, och det är väl det som väntar åtminstone för en stund hemma i svea rike. (Och ja, det är dej hon är lik Helena. Fast med svart hår förstås) Anyhow, jag var ungefär en ½ sekund från att kväva chefen med det dryga förklädet och gå hem i måndags men efter en stunds frisk luft och några glas vatten var det bara att bita ihop och härda natten ut. Men nu är det långhelg inom sikte och efter det 5 bonusdagar, det vill säga jag har tillåtelse från mej själv att säga upp mej närsomhelst nästa vecka om det skulle bli för jävligt.

Jag har ju trots allt åtminstone två supporters, dock ej så uppskattade. Jag ser nog mej själv som hyfsat normal men man börjar ju fundera när man inser att man på något vis enbart drar till sig konstiga människor, som till exempel pygméasiaten i disken som gör sitt bästa för att få mej på fall genom att fråga ?Qué tal?? varje gång jag visar mej vid disken (vilket i runda slängar är en 100-150 gånger om dan, med tanke på att man passerar där vid varje in- och utgång till köket...). Jotack, bra. Sen har vi pygméns motsatts, den svarta jätten i baren som istället kör med raka rör genom att viska snuskiga saker i öronen på mej varje gång jag passerar eller frågar inför hela baren om jag kommer och hälsar på honom inatt. Öh, nja. Jag faller inte riktigt för sånt, nej.

Det börjar bli livat här i pensionärskvarteren i Grácia för övrigt. Förrförra veckan var det en moped som krockat (helt oväntat..) här utanför dörren och hela ambulansstallet var på plats såklart. Dessutom råkade jag hamna mitt i polisjakten på en väskryckare. Tråkigt nog för honom åkte han fast också, haha.
Veckan därefter brann det i mataffären som vetter mot vår innegård, vi blev med andra ord rökta sillar härinne. Jag funderade som bäst på vad som skulle hända denna vecka när jag passerade ytterdörren och insåg att det var strömavbrott i hela huset. Med tanke på att trapphuset inte har några fönster blev det till att leta sig i blindo dom 3 trappor upp som skall bestigas. Och vi vet ju alla hur kombinationen jag och mörka trappor slutade sist. Platt fall och stukade fötter. Denna gång klarade jag mej dock levande igenom och väntar nu med spänning på nästa veckas upplevelse.

Och tjejer, kör hårt i helgen! Jag är förmodligen minst lika taggade som er men jag får så lov att köra min egen cup här i södern som sagt :P Tack och lov för liverapportering i alla fall :) Lycka till!