Sofi Rebecca Svensson

Joodå. Nog för att vi lärt oss tunnelbanesystemet både innan och utan och bakofram, det surt förvärvade tremånaderskortet visade sig vara en av de bästa investeringarna någonsin. Ovan marken är vi dock inte lika orienterade, och det visade sig tydligt denna morgon när vi styrde kosan mot Placa España och en av de större stadsgator jag sett, nämligen Gran Via. Vid närmare undersökning visade det sig också vara en av de längre, då vi vandrade i närmare en halvtimme utan att nå vårt mål. Målet ifråga var en kommunal skola med abstrakt adress. Vi insåg rätt snabbt att skolan skulle vi inte hitta utan en tydligare adress och en av A-Ks alla hemmagjorda kartor, men tanken var då att istället leta oss till vår (eventuellt) blivande lägenhet på samma gata. Med A-Ks upprepade kommentar "Jag känner inte igen mej här" och mitt svar "Det är inte så konstigt, vi kom från andra hållet förra gången"  traskade vi gatan fram, plaskvåta av svett som vanligt. Efter obestämd tid börjar vi dock kika på husnumren för att se om vi närmar oss - 415 - men det närmaste vi kommer är 166. Jämna nummer på ena sidan, ojämna på andra kan bara betyda en sak - vi är inte på rätt väg. Vid närmare eftertanke visar det sig också att det skulle inte hjälpa att gå över vägen heller, för där är inga bostadshus för oss. Totalt vilse med andra ord. För att komma på rätt spår igen tar A-K ett mindre överlagt beslut och plötsligt sitter vi på buss 79, riktning tillbaka där vi kom ifrån. Jag kanske hade valt att fråga, men buss funkade fint som lösning det med. Den tog oss till en metro tack och lov, där känner vi ju oss hemma som sagt och vi gav upp planerna för att hinna i tid till jobbet istället.

Just där befinner vi oss också just nu, jag illamående efter lite fredagsfirande med våffla och glass. Våfflan var inte bara en våffla utan en degklump, en av de mest sötade någonsin dessutom. Förutom det intog jag också en pannkaka med banan och choklad (jaa, jag var hungrig). Mannen i kiosken mittemot skakade på huvudet och upplyste mej om att jag skulle bli muy gordo (mycket fet). Och som vi alla vet hur det går med mej och sockersött sitter jag nu här med mitt självförvållade illamående och kränger telefoni. Det fungerar rätt bra dock, det är ju trots allt sista dagen innan helg & strand :) Funderar starkt på utgång i helgen, har dock inte lyckats välja var än. Det vi har konstaterat dock är att det finns en del att välja på, en dubbel djungel skulle man kunna säga, och de öppnar alla runt 1 på kvällningen och stänger framåt 5. Återstår att se om vi är lik efteråt, förmodligen med tanke på kroppen sömnbehov för tillfället. Kanske är det så att den tar igen de senaste 3 årens konstanta sömnbrist, med råge dessutom. Hursomhelst så ser vi fram emot att skaka de lurviga lite, det var ju trots allt en stund sedan sist och en helg består ju trots allt av 2 dagar, tillräckligt för att både hinna sova, dansa och bada :)

För övrigt har internet slutat fungera i lägenheten och det är därför jag spenderar jobbtid med såna här oegentligheter. Med tanke på att vi får samtal ungefär var tredje minut är det dock ingen större skada skedd, vad jag kan förstå. Så, om ni skulle undra varför det är tyst från oss hela helgen så är det för att jag trots min välutvecklade teknik-kunskap inte fått igång internätet igen.

Till kategorin övrigt faller också att jag tycker hemskt mycket om göteborgska. Det finns få som låter så trevliga i telefon, även när de tackar nej. Det finns dock några psykfall som faller utanför ramen, en av dem förstörda min kväll igår under de sista minuterna av jobbandet. Fick en fruktansvärd utskällning och diverse hotelser när jag inte ville ge honom högre hastighet på bredbandet utan att betala för det, konstigt nog. Han hade ju faktiskt varit kund i ett helt år och tyckte nog att han väl förtjänade lite tack för det! Skulle gissa på att diagnosen är en mindre sinnesrubbning, eller okontrollerad aggressivitet. Ovanligt nog slutade det med att jag slängde på luren i örat på honom istället för han i mitt, efter 20 minuters oavbrutet skrikande från hans sida. Så var det med det.

Nu är det rastdags = mackdags. Ha en trevlig helg, hoppas ni får varmt och skönt där hemma ;)
// KB