The neverending greyness, with a touch of white

Snön föll i Stockholm idag! :) Det är inte precis som att man kan gå ut och bygga snögubbar eller ens så att det ligger kvar på backen, men man kan ändå se en och annan lämning på biltaken och liknande. Minsta lilla ljus i denna extremt höstgråa stad får mig att känna hopp om vintern!

Caroline har slagit huvudet på spiken och konstaterat att detta inte den mest sprudlande och levnadsglada bloggen man kan läsa. Själv har jag således konstaterat att det beror på att de enda gångerna jag tar mig tid att skriva här är när jag har tråkigt eller är allmänt deppig, så det kanske inte är ett så oväntat resultat. Men egentligen kan ju ni få som väntar förgäves på nya inlägg då se det positiva i kråksången och glädjas över att jag då förmodligen har mycket att göra (= mår allmänt bra) istället.  Just nu har jag faktiskt både mycket att göra och mår bra, men jag plitar ner lite trots det ;P

Jag har som sagt redan börjat få julstämning, nu har vinterkollektionerna kommit till jobbet och mörkret ligger tätt. Jag börjar varje jobbdag med att ta en doftrunda och smörja in mig i allt väldoftande jag kan hitta. Det är nästan så att man blir hög på dofterna :P Just nu sitter jag och filar på en julklappslista, ska börja inhandla så fort jag får lönen om en dryg vecka :) Flanerade runt lite på Åhléns igår kväll och tittade på allt som glittrar och glimmar, önskar att jag hade en egen lägenhet att bo i under en längre stund så att man kan julpynta och göra det riktigt mysigt hemma.
Jag önskar också att Lilla familjen kommer hit och julpysslar, bums! Jag saknar våra sena kvällar i Carolines lägenhet med Jan Malmsjö och improviserad bakning. Moa är inget stort fan av pepparkakor och lussebullar, så jag kommer få baka i min ensamhet här i Stockholm.
Jag har ingen kavel här heller, för övrigt.


Mamma och Bertil kom förbi på snabbvisit i helgen påväg söderut för att kolla på den lilla hundvalpen vi får hem den 13 december! Jag måste kanske ta ledigt och åka hem och mysa med den istället för såsa runt här :) Mamma är som ett litet barn på julafton, hon har nog längtat efter den här hunden sen jag blev allergisk för hundra år sen :P

Ungefär alla jag känner är på väg utomlands nu igen. Det är inte okej att lämna mig hemma, jag blir bedrövad.



RSS 2.0